Musikaliska genrer – de fyra stora

Det finns mängder av musikaliska genrer att lyssna på idag. Skivaffärer finns det ont, men för den som har möjlighet att gå till en så räcker det med en snabb överblick av skivbackarna för att förstå omfånget av genreetiketter. För etiketter är ofta vad det handlar om. Genrer delas in i sub-genrer som i vissa specifika musikstilar delas in i ytterligare genrer. Inom den mycket hårda musikaliska genren hardcore finns det till och med genrer som inte består av mer än ett band eller två (även om den indelningen förstås mest accepteras av få andra än deras fans).

Här följer i vilket fall en liten guide över musikaliska genrer. Bär i åtanke att gränserna mellan många genrer är flytande och att åsikterna ofta går isär över vad som karaktäriserar dem.

De fyra stora genrerna

Det går att argumentera för att de här fyra genrerna representerar det mesta som hörs inom populärkulturen idag. De delas självklart i sin tur in i mängder av genrer.

• Rock – Representerar den första riktigt stora populärkulturella genren och också den som definierade ungdomar som en åldersgrupp mellan barndom och vuxenhet. Störst var såklart Elvis Presley men senare exempel innefattar så vitt åtskilda artister som Guns n’ Roses och The Strokes.
• Pop – Den i särklass största och mest säljande genren inom populärmusiken, den kom efter rocken och knuffade på ytterligare i en riktning som särskiljde ungdomstiden från alla andra åldrar. The Beatles brukar framhållas som ett av de första banden. ABBA är ytterligare ett självklart band. Senare artister innefattar Backstreet Boys och Katy Perry.
• Klassiskt – Egentligen bara att betrakta som en genre baserat på att nästan all musik gjord före 1910 buntas ihop under paraplytermen “klassisk musik”. Det innefattar snart hur mycket olika sorters musik som helst: opera, religiösa hymner, festmusik, sekulär musik och så vidare. Stora namn? Beethoven, Bach, Vivaldi, Tchaikovsky… o.s.v.
• Jazz – Har också den en lång historia. Kan beskrivas som populärmusik mer eller mindre långt från den kommersiella mittfåran. Kan vara svår- eller lättlyssnad. Stora namn (som sinsemellan skiljer sig mycket åt): Duke Ellington, Miles Davis, John Coltrane, Benny Goodman.